Fy så jag mår...Fick samtal från medhelp förut, som sköter vår sjukrådgivning på jobbet. Dom behövde ha ett rehabiliterings samtal med mig då jag varit sjukskriven 4 gånger senaste 6 månaderna. Konstigt nog så räknades den här gångens sjukskrivning, som 2 olika, eftersom jag först hade migrän, och sen fick förlänga min sjukskrivning pga förkylningen...Man får svara på en massa frågor, och ge en förklaring till varför man varit hemma "så mycket".Jag hade alltså 2 tillfällen av migrän och värk i kroppen, 1 tillfälle med magproblem och nu 1 gång med förkylning.Jag svarade henne: " Ja, vad ska jag säga..."Hon undrade om det fanns nån orsak till att jag hade ett dåligt immunförsvar...Vilket jag inte tycker att jag har svarade jag, och fick återigen berätta om min skadade disk i ryggen och orsaken till min värk.Efter såhär många år, så tycker jag dom borde kunna veta orsaken. Dom sitter där med mina journaler framför sig liksom...Blir lika irriterad varje gång jag pratar med dom, för mot mig känns det som dom har en jäkla attityd! Tänk för några år sedan när jag i princip var hemma varje vecka för min migrän. Jag tycker jag har kommit en jäkla lång bit sen dess...Som Jag förklarade för henne åxå, att värken är kronisk och det finns inget jag kan göra åt det.Jag gör i princip så mycket jag kan, för att orka med att jobba och leva vardagsliv.Jag är glad att jag varit hemma hela veckan när jag varit sjuk, och inte gått och arbetat som Jag brukar.Redan i tisdags morse fick jag frågan av min chef, om jag kunde komma in och jobba eftersom vi hade viktigt besök i fabriken.Jag blir lite irriterad, då det känns som dom tror att jag bara är hemma och fejkar när jag inte är där. Men dom är välkomna hem närsom...Jag har slutat ställa upp för allt och alla hela tiden, som jag gjorde förut.Det finns annat som är viktigare att prioritera än övertid på jobbet eller bara göra saker för att det finns någon som förväntar sig saker av mig.Jag vet att jag är dålig på kompisrelationer åxå, och jag skulle verkligen vilja prioritera dom få människorna runt omkring mig som betyder något.Men det är svårt. Jag är så trött om dagarna. När man kommer hem från jobbet så finns det bara ett par timmar kvar av dagen innan man behöver lägga sig.Jag orkar inte ens städa på vardagarna längre, å då är det illa... ;-)Nu ska jag fixa lite kaffe och vänta in gubben som är på anställningsintervju hos en annan firma...På tisdag ska han till doktorn igen och kolla blodtrycket. Igår hade han tryck över bröstet igen och orkade bara ligga och vila när han kom från jobbet.Inte ofta som han heller mår bra.Och problem och alla måsten bara läggs på hög...Undrar när man ska orka fixa dom?