Det här med medicin
Det här är inte roligt alls. Känner mig så himla ledsen. Previa i Katrineholm hör inte av sig, trots upprepade nail som jag skickat och dom svarar inte heller, när jag försöker ringa. Om jag mår så här dåligt nu, så mår jag säkert ännu sämre nästa vecka när jag inte har nån medicin alls...
Jag hade så många planer den här helgen, men nu känns det som ingen av dom kommer bli av om jag mår så här. Jag vet att bloggen nuförtiden i princip bara handlat om hur jag mår, men det är det som upptar min vardag just nu.
Jag är så besviken över att det blev ett uppehåll i medicineringen, precis som jag fasats över. Och just idag, när alla känslor väller över mig, hur dåligt jag mådde innan medicineringen började, så känns det jäkligt tufft. Man glömmer snabbt hur ont och vilken värk jag hade varje dag.
Så idag blir det soff och sängläge för mig känns det som. Och antagligen lite tårar och självömkan också...
skriven
jättetråkigt att du mår så, men på ett sätt är det ju ett resultat på att medicinen faktist hjälper, hoppas nu verklgien att de ringer upp snabbt så du slipper må så här...
kram...